Litteratur som kan rubba våra cirklar

Kultur och Nöje

Kultur

I somras satte jag, sent omsider, tänderna i Chimamanda Ngozi Adichies roman En halv gul sol (2006). Och min verklighetsuppfattning fick sig en fet och välbehövlig snyting. Eller snarare såhär: plötsligt såg jag min egen verklighetsuppfattning. Plötsligt blev den tydlig. Och den kändes inte speciellt fräsch.
En halv gul sol handlar om ett krig i Afrika. Som vanligt, med andra ord. Gäsp. Afrika = elände. Jo, det vet man ju.
Men Chimamanda Ngozi Adichie får mig att sätta gäspningen i halsen. För det Nigeria hon skildrar, innan kriget bryter ut, är en verklighet som på förstummande många punkter liknar min egen. Hon beskriver en civiliserad värld där bildade människor i trivsamma hem pratar musik och litteratur. Där det finns pengar. Allmän förfining.

Och plötsligt, som genom ett trollslag, lösgör sig ”afrikanerna” ur det där anonyma kollektivet av olycksdrabbade främlingar. Plötsligt blir de begripliga individer. Plötsligt känns de … som jag. Och därmed blir också berättelsen om hur deras värld slås i spillror av krigets fasor, hur de drivs ut på en förtvivlad flykt i sitt eget land, så mycket mer påträngande. Drabbande. Angelägen.

På Facebook cirkulerar just nu inlägg uppbyggda kring två foton. Ett som föreställer krigets Syrien – förstörelsen, kaoset.

Läs mer här: Litteratur som kan rubba våra cirklar

kommentarer