SIBNER: Holmgång!
By Peter Sibner
Egentligen vill jag ju vara i amerikanska södern mest hela tiden, men man blev knappast mindre sugen efter första bataljen mellan Blues och Predators. I Kalifornien vill jag också vara hela tiden och där var det nästan ännu bättre. Vi kan ha ett par nya mid-90’s Colorado-Detroit att se fram emot här!
Som NHL-skribent, i synnerhet som svensk, finns det så många stories igång just nu att man inte riktigt vet åt vilket håll man ska titta. I västra änden förhåller det sig tack och lov så pass väl med tidsskillnaden att matcherna inte överlappar varandra, vilket ju blir fallet i morgon. Jag är inte heller en sån där som kan se två matcher samtidigt, för då blir jag som en äggsjuk höna och det slutar bara med att jag via Twitter försöker få ett samlat intryck av vad som händer och snart sitter man där och fastnar i en lång feature om Phil Spector.
Nåväl, St. Louis-Nashville först. Sicken go jävla match, för att prata Hysénspråk.
Låt oss diska av svenskvinkeln direkt. Serien mellan Blues och Predators har ju potentiellt nio landsmän igång, men riktigt så blev inte fallet i natt. Både Pontus Åberg och Calle Järnkrok saknades med oklara skador, men hey: på farsans tid febrades det hårt om en svensk över huvud taget fick vara med på isen när det började dra ihop sig till slutspel. Cirka 1971 hade man knappast gubbsovit sig igenom första perioden om en sån här match visats i direktsändning i färg-TV. För att inte tala om full HD.
Jag klev in i handlingarna ungefär samtidigt som Kevin Fiala for in i sargen med benet före och fy för i jävelen vad det såg ut att göra ont. Ett redan skadedrabbat Nashville hade 1-0 att gå på där och då, men så som Fiala klivit fram och …
Läs mer här: SIBNER: Holmgång!