Här försvann svensken i semesterparadiset

PATTAYA.

Här, mitt i den thailändska semesteridyllen, slog kidnapparna till.

När den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai kom hem från affären möttes han av en säkerhetsagent, tvingades in i en bil och försvann.

Nästan tre år senare står lägenheten fortfarande tom, Gui Minhai hålls frihetsberövad – och ingen i det exklusiva bostadsområdet vill prata om det som hänt.

– Fråga inte, säger en vakt till Expressen på plats i Pattaya.

– Where…?

Taxichauffören, en man i 50-årsåldern, måste studera kartan en extra gång. Han säger att han aldrig kört till den här delen av Pattaya med sin ”shitty” taxi, som han kallar den. Den har en hytt för två personer och ett flak där bak, inget som täcker mot regn eller sol.

På vägen ut till bostadsområdet, vid stranden Wongamat, i norra Pattaya, skiftar staden karaktär. Från det som i folkmun kallas ”Thailands rövhål” med prostitution, nattklubbar och barer, via de centrala delarnas snabbköp och butiker med krimskrams, till ett stillsamt område för människor med gott om pengar. Taxibilarna här är mer ”riktiga” bilar, med tak och plats för fler passagerare. De privata bilarna är också annorlunda. Färre Toyota, fler Mercedes.

KIDNAPPADES I THAILAND. Den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai kidnappades från sitt semesterhem i lägenhetskomplexet Silver Beach Condominium i Pattaya i Thailand 2015.

Semesteranläggningarna har namn som Laguna Heights, Park Beach, Sky Beach, Silver Beach. Många är byggda i samma stil, inspirerade av barocken med vita pelare och kolonner. Innanför flera av grindarna syns stora statyer av Buddha i guld.

Vi bromsar in framför ett av komplexen, Silver Beach Condominium. En vakt reser sig från sin stol, går fram till grinden och spanar. Han granskar bilen och Expressens utsände noga. Sedan går han tillbaka till sin vaktkur.

Det var precis här, vid de här grindarna, på en gata i turistorten Pattaya 15 mil söder om Bangkok, som den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai försvann.

Här försvann den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai.

Mannen pratade inte flytande thailändska. Han talade med någon i telefon, på kinesiska. Klädd i randig skjorta stod han och väntade vid ingången till det stora lägenhetskomplexet.

En övervakningskamera fångade hur en annan man dök upp: klädd helt i vitt, kortärmad tröja och shorts, klev han ur bilen på parkeringen efter att ha varit och handlat mat – den sista kända bilden på Gui Minhai i frihet. Det var den 17 oktober 2015.

Gui Minhai och den andre mannen bytte några ord, sen lämnade Gui Minhai över kassen med matvaror till en vakt vid entrén och klev in i bilen. Tillsammans med mannen som väntat på honom.

SISTA BILDEN. Övervakningskameran vid lägenhetskomplexet tog den sista kända bilden på Gui Minhai i frihet. Någon minut senare kidnappades han.

Bara några timmar senare ringde Gui Minhai till lobbyn. Han bad de anställda vid Silver Beach Condominium att lägga hans nyinköpta frukt i kylen, och att låsa alla fönster i lägenheten.

Kvinnan i receptionen visste inte att hon talade med en bortförd man som ringde på order av sina kidnappare.

Kvar i lägenheten fanns spår av Gui Minhais vardag: 15 nyköpta ägg i kylen, en borrmaskin och några andra verktyg på köksbänken. Ett paket cigaretter. En obäddad säng. Och medicin som låg på skrivbordet där han brukade sitta och skriva om Kina.

I mäklarannonser för lägenheter i Silver Beach Condominium är säkerheten ett av säljargumenten. 24-våningshuset har gym, butik, pool, restaurang, bastu och lekplats, men också gott om övervakningskameror och vakter dygnet runt.

En annonsör kallar huset för ”ett trevligt, blygsamt torn placerat direkt på den väldigt fina, tysta stranden Wongamat”.

Det var också här Gui Minhai skrev mycket av det som gjorde honom hatad i Peking

Från sin semesterbostad på våning 17 hade förläggaren Gui Minhai utsikt över Thailandviken från alla de tre balkongerna.

Gui Minhai höll sig undan i lägenheten, enligt vännen Bei Ling som tillskriver platsen stor symbolisk vikt. I en text han skickat till Expressen berättar Bei Ling att Gui Minhai tog sig till semesterlägenheten för att ”lämna larmet från politiken och företaget i Hongkong”.

”Han gömde sig ensam för att tillbringa sina dagar med att skriva och sätta samman böcker samtidigt som han styrde distributionen och bokhandeln i Hongkong.”

Från sin semesterbostad på våning 17 hade förläggaren Gui Minhai utsikt över Thailandviken från alla de tre balkongerna.

Det var också här Gui Minhai skrev mycket av det som gjorde honom hatad i Peking. En misstanke är att kidnappningen är direkt kopplad till en bok som Gui Minhai tänkte ge ut. Bland teorierna nämns att ”mäktiga figurer” i fastlands-Kina beställde bortförandet av den kinesiska maffian i Pattaya.

I början av november 2015 väcktes Gui Minhais fru av att telefonen ringde mitt i natten. Det var makens vän Bei Ling som ringde, han har läst att Gui Minhai misstänks ha kidnappats i Thailand.

Frun svarade att det var omöjligt: ”Han ringer mig regelbundet”.

Dagen därpå fick hustrun både samtal och mejl från Gui Minhai, som förklarade att han var ”i trygg- och säkerhet” men att det inte var smidigt att vara i kontakt med honom nu, eftersom han hade brådskande saker som måste ordnas.

På andra håll kom fler mystiska samtal från Gui Minhai. Två veckor efter bortförandet ringde det hos receptionen i lägenhetskomplexet: Gui Minhai meddelade att en vän skulle komma och hämta hans dator. Och dagen därpå kom fyra män, ledigt klädda, en av dem i hatt och solglasögon. De hade med sig ett papper där det stod att Gui Minhai tillät att de hämtade datorn.

Vad männen gjorde i lägenheten är oklart. De var där inne i 26 minuter, men lämnade datorn kvar.

Lägenhetskomplexet har bytt föreståndare och ingen av de som passerar in och ut genom grinden vill nu kommentera bortförandet av Gui Minhai.

När föreståndaren för lägenheterna förstod att Gui Minhai var försvunnen tog hon fram numret de fyra männen hade angett när de registrerade sig i receptionen.

– En taxichaufför svarade. Han sa att telefonen lämnades i bilen av fyra män, har föreståndaren berättat för The Guardian.

Männen hade försökt förhandla ett bra pris för en taxifärd till Poipet – en stad vid gränsen mellan Thailand och Kambodja.

Tre månader efter kidnappningen visades Gui Minhai upp i den statskontrollerade kinesiska tv-kanalen CCTV. I en så kallad ”bekännelsevideo” sa förläggaren att han återvänt till Kina för att ta ansvar för en trafikolycka som skulle ha ägt rum 2003.

Vännen Bei Ling tror att männen som gick in i Gui Minhais lägenhet var ute efter förläggarens pass, inte hans dator. På så vis kunde de skicka Gui Minhai till Kina, menar han.

– Just nu är jag mycket orolig för att det ska bli för sent att få honom fri. Den kinesiska regimen har låtit många andra dö i fångenskap, och det kanske är vad de planerar, säger Magnus Fiskesjö, professor i antropologi som var kulturattaché i Peking på 1980-talet.

– Han är svensk medborgare, och jag ser behandlingen av honom också som en förödmjukelse mot Sverige som land. Jag skulle vilja se mycket kraftfullare åtgärder mot Kina.

Fiskesjö är bekant till Gui Minhai och säger att det är ”plågsamt” att se honom ”fängslad, torterad och förödmjukad av den kinesiska regimen”.

Han är svensk medborgare, och jag ser behandlingen av honom också som en förödmjukelse mot Sverige som land

Nu, nästan tre år efter försvinnandet, är det få i den här exklusiva delen av Pattaya som vill, eller kan, säga något om det som hände. Lägenhetskomplexet har bytt föreståndare och ingen av de som passerar in och ut genom grinden vill kommentera bortförandet av Gui Minhai.

Nästan tre år efter Gui Minhais försvinnande är det få i den exklusiva delen av Pattaya som vill, eller kan, säga något om det som hände.

– No! ropar en vakt när Expressens utsände fotograferar entrén.

En annan vakt pekar på kameran. Vi frågar om den är ett problem.

– Ja, ett problem!

En vakt, som inte vill uppge sitt namn, säger:

– Jag vet ingenting, fråga inte. Varifrån kommer du? Varför vill du filma här?

Vi berättar om den svenska medborgaren Gui Minhai, om kidnappningen, om fångenskapen i Kina, om lägenheten på våning 17 i Silver Beach Condominium som står orörd i väntan på att dess ägare ska komma hem.

Vakten upprepar:

– Jag vet ingenting.