Verklighetsavhoppare och överfulla tomrum

Trots litteraturens oändliga utbud av städer och landskap finns det romanfigurer som vänder världen ryggen och försvinner in i sig själva. I vilken utsträckning ska vi slå följe med de undflyende gestalterna hos Perec, Kafka och Ekelund – och är det inte så att vardagen till sist letar sig in även i deras ekande salar?