Avstressande att återigen få vistas i en gyllene idyll

Lite saknar jag den gamla onda tiden i ”Downton Abbey”, då klasskillnaderna i alla dess nyanser, fick hjärtat att värka. 

Då herrskapet inte tyckte att chauffören och tillika socialisten Tom Branson var en värdig make för deras dotter Sybil. 

Då Thomas Barrow var en illvillig, men ack så ensam lakej, och när tjänstefolket i allmänhet var så uppenbart utsatta att minsta skada eller snedsteg riskerade att ödelägga deras liv.