Eko­no­mi­pris för be­ty­del­se­fulla rön

Opinion

Riks­bankens eko­no­mi­pris till Al­fred Nobels min­ne har för­länats hög­re sta­tus ge­nom att delas ut till­sam­mans med No­bel­prisen. I år är det svårt att pro­te­stera mot det, efter­som priset till skotten An­gus Deaton går till fors­kning som har haft prak­tisk be­ty­del­se för att för­stå inte min­st sam­bandet mel­lan väl­färd och fat­tig­dom, en vik­tig fråga för många.
Ny­li­gen kom upp­gifter som visar att min­dre än tio pro­cent av världens be­folkning är ex­tremt fat­tiga. Det är en stor fram­gång, och Mil­len­nie­målen har sä­kert haft sin be­ty­del­se för att det skulle bli verk­lig­het.
Kommer fat­tig­domen att fort­sätta att minska? Det är inte Deaton sä­ker på, trots att han varit med och byggt upp den sta­ti­stik som visar att fat­tig­domen minskat re­mar­ka­belt de senaste 20 åren. Myc­ket kan på­verka.
Deatons fors­kning har bi­dragit till att sam­bandet mel­lan fat­tig­dom och väl­färds­ut­veckling har gjorts tyd­ligare. Den som får ökad in­komst kan öka sin kon­sum­tion och inte min­st åta mer och bätt­re, vil­ket gör att för­må­gan att jobba blir bätt­re. Det ger fort­satt ut­veckling.
Att an­talet ex­tremt fat­tiga blivit min­dre i världen de senaste åren är na­tur­ligt­vis oer­hört po­si­tivt. Men även om den värsta fat­tig­domen minskat dra­ma­tiskt är många an­dra så fat­tiga att de­ras ut­veck­lings­möj­lig­heter är starkt be­gränsade. Där­för måste fat­tig­doms­be­kämpningen

Läs mer här: Eko­no­mi­pris för be­ty­del­se­fulla rön

kommentarer