Fördelar och nackdelar med tyg- och plastpåsar

Vad är bäst för miljön – plast eller tygpåsar?

Frågan kan tyckas enkel, men det går inte att ge ett rakt svar.
Den bästa påsen är den som återanvänds – och båda varianter har sina för- och nackdelar.

Plastpåsen har länge pekats ut som en av våra värsta klimatbovar – samtidigt som tygpåsen har lyfts fram som en miljövänlig frälsare. Faktum är dock att frågan är betydligt mer komplex än så.

Tygpåsen kräver stora resurser

År 2016 genomförde Naturvårdsverket en studie på uppdrag av regeringen kring bärkassar och hur konsumtionen av dessa ska minskas.

– Tygpåsen av bomull, som ibland framstått som det självklara eko-alternativet, är i själva verket ganska problematisk eftersom bomullsodling slukar så stora mängder vatten, energi och bekämpningsmedel, har Petra Selander, kretsloppsexpert vid Naturvårdsverket, sagt till Icakuriren.

Jon Engström, enhetschef på återvinningsenheten på Naturvårdsverket, håller med. Samtidigt menar han att alla tygpåsar skiljer sig från varandra:

– Det beror på vilket material, färgning och tryck som har använts i produktionen. Det blir väldigt svårt att jämföra olika tygpåsar, säger han till Expressen.

Konsumentföreningen Stockholm uppskattar dock att en bomullskasse måste användas mellan 130 och 400 gånger för att hamna på samma nivå av miljöpåverkan som påsar i plast gjorda på sockerrör.

LÄS ÄVEN: Debatt: Gå inte på myten om miljöfarliga påsar 

Tygpåsen bryts ner fortare i naturen

Naturskyddsföreningen påtalar samma problematik med tygpåsar – men lyfter samtidigt fram att det är det mest miljövänliga alternativet när den väl är tillverkad, eftersom den går att använda så länge.

– De blir ännu bättre om de är tillverkade av ett ekologiskt och återvunnet material. Tygpåsen bryts ner fortare än plast i naturen, även om det också tar tid, säger Karin Lexén, generaldirektör på Naturskyddsföreningen.

Ännu bättre är påsen om den är gjord av tyg som annars skulle ha slängts.

LÄS ÄVEN: Debatt: Plast eller tyg – vad är mest klimatsmart?

Plastpåsens dubbla sidor

Traditionella plastpåsar är gjorda av olja, en fossil råvara som inte är bra för miljön.

– Det är en begränsad resurs med negativ klimatpåverkan, säger Jon Engström på Naturvårdsverket.

Plastpåsen man får i detaljhandeln är i regel större miljöbovar än de man får i livsmedelsaffärer, eftersom de ofta är lite tjockare och kräver därmed större mängd plast. Dessutom är de svårare att använda som soppåse, och återanvänds därför mer sällan.

För att komma ner till samma miljöpåverkan som så kallade miljökassar behöver man använda de tjockare kassarna från detaljhandeln mellan fem till tio gånger.

Återvunnen plastpåse kan ge energi

De vanligaste plastkassarna i livsmedelsbutikerna är gjorda av sockerrör eller återvunnen plast. Dessa kassar får ofta ett andra liv som soppåsar och kan därefter fungera som bränsle i värmeverk. Man kan även återvinna dem genom förpackningsinsamlingen.

Jon Engström pekar på att det här är den viktigaste aspekten när det kommer till plastpåsar:

– Det viktiga är att produkten är återvinningsbar, säger han.

Vanliga missförståndet med ”miljökassar”

Samtidigt finns ett klassiskt missförstånd när det kommer till plastpåsar gjorda på sockerrör eller majs, i butiker ofta kallade ”miljökassar”:

– Många tror att plastpåsar av sockerrör eller majs bryts ner enklare i naturen – så är det inte. När du väl har skapat plasten är det samma material, det tar lika lång tid, säger Karin Lexén, något hon även påtalar i en debattartikel i Expressen.

– Det finns plastpåsar som är komposterbara i en industriell process, men det innebär inte att den bryts ner i naturen. Det ska man vara vaksam på som konsument, säger Jon Engström.

Ska man enbart ha påsen till att slänga sopor i gör man bäst i att välja de tunna soppåsarna som ofta säljs på rulle. Dessa påsar kräver inte lika mycket energi när de tillverkas, de väger mindre i transporten och dessutom blir avfallet inte lika stort då påsarna består av en mindre mängd plast.

Följ Expressen Klimat på Facebook – där kan du kommentera och diskutera våra artiklar