Höggravida Sandra svårt misshandlad
Sandra, som är i 20-årsåldern, levde med sin förra pojkvän i över fem år. Misshandeln kom successivt och Sandra beskriver hur hon hela tiden manipulerades till att tro att hans slag var hennes fel.
– Vi hade varit ett par i nästan fem år, sen var det en kväll som det slog slint efter att han varit ute och druckit alkohol. Då kom det första slaget, en örfil inför våra vänner. Efter det bara fortsatte och fortsatte det. Det första slaget trodde jag var det sista men det blev aldrig ett slut på det hela, berättar Sandra.
Sandras relation är inte ovanlig, av alla misshandelsbrott riktade mot kvinnor under 2017 var 40 procent av förövaren en närstående. Brottsförebyggande rådet uppger i sin rapport om brott i nära relation att statistiken dock är missvisande eftersom att majoriteten av den här typen av brott aldrig anmäls. Man vet försvinnande lite om hur många som egentligen är utsatta.
”Många nära döden-upplevelser”
Sandra beskriver tiden med sin förra partner som plågsam, rädslan för vad som skulle ske om hon lämnade honom fick henne att stanna kvar.
– Först gången var det ju bara en örfil, sedan efter det har det bara eskalerat. Jag har blivit meddragen i en bil som höggravid och haft många nära döden-upplevelser. Det har varit stryptag, jag har blivit slagen med en stekpanna, han har hotat mig med fälgkors och det ena med det andra. Sparkat och slagit på alla sätt och vis, säger hon.
– Man blir manipulerad, man tror det är sista gången varenda gång. Det kommer inte hända igen. Han visade sådan ånger och bad om förlåtelse. Man fick presenter för det han hade gjort, man förlät honom. Jag kan fortfarande klandra mig själv för saker som jag vet att jag inte kan göra något åt.
Var du någonsin rädd för ditt liv?
– Ja. Jag är runt 20 år och satt och tänkte på vad som skulle stå i mitt testamente.
Sviken av myndigheter
Sandra säger att hon som höggravid gick till mödravårdscentralen där hon bodde och berättade om den misshandel som pågick hemma, men att ingen uppmanade henne att anmäla.
– Jag var höggravid under en period som han slog mig. Mödravårdscentralen ryckte på axlarna, de kopplade in deras kurator men de uppmuntrade aldrig mig till att anmälda utan det steget tog jag själv några månader senare. Det ställde till det i rättegången, att jag inte hade anmält med en gång då. Men det var aldrig något pushande, ingen myndighet som blev inkopplad, ingen som sa ”Sandra du måste anmäla, det här är allvarligt”.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, menar att gravida kvinnor befinner sig i en extra utsatt situation eftersom deras barn även riskerar att skadas om de utsätts för våld. Socialstyrelsen är medveten om att gravida är en särkilt utsatt grupp och menar att det därför är av stor vikt att landets mödravårdscentraler larmar vid oro för misshandel och erbjuder hjälp.
Sandras före detta partner dömdes till sex månaders fängelse och skadestånd på 10 000 kronor för misshandel och olaga hot. Foto: Privat
Ingen skyldighet att anmäla
Trots att gravida kvinnor anses vara en riskgrupp för våld i nära relation finns det ingen anmälningsskyldighet från hälso- och sjukvården om man anar att ett ofött barn eller mamman far illa.
– Man kan behöva titta på den frågan och utreda den från olika perspektiv. Det finns fortfarande en möjlighet att lämna en orosanmälan men det är frivilligt, jag tror att det kanske inte är tillräckligt känt för barnmorskor ute i landet, säger Carina Hällberg, utredare som arbetar med frågor om våld i nära relation på Socialstyrelsen.
Carina Hällberg, utredare som arbetar med frågor om våld i nära relation på Socialstyrelsen. Foto: Pressbild
– Vi vet att det finns brister och att anmälan om oro inte alltid görs så som det skulle behövas vilket både är problematiskt och oacceptabelt, fortsätter hon.
Carina Hällberg uppger att det omfattande problemet nu lett till att man ska tillsätta ett särskilt utvecklingsarbete under året för att närmre titta på hur ofta orosanmälningar görs och vad de sedan leder till. Man ska även titta närmare på landets barnmorskemottagningar för att se hur rutinerna för våld i nära relation ser ut.
– Är man våldsbenägen så spelar det ingen roll om kvinnan är gravid eller inte. Det händer ju att gärningsmännen hotar med att döda barnet genom att slå kvinnan, det gör att kvinnan skräms upp och anpassar sig mer och mer. Genom att skada mamman så skadar man även barnet så vi ser verkligen inte något dåligt med att det skulle finnas en anmälningsplikt, säger Roks ordförande Zozan Inci.
Roks ordförande Zozan Inci. Foto: Pressbild
”Känner mig starkare”
Sandra lyckades till slut lämna den våldsamma relationen hon befann sig i. Men eftersom hon i dag har ett barn tillsammans med sin förövare tvingas hon fortfarande hålla en kontakt. Och trots en lång och jobbig rättegångsprocess menar Sandra att hon i dag ändå är glad att hon anmälde.
– Jag har blivit väldigt mycket starkare och jag vet vad som är rätt och fel, säger hon.
Du uppmanar andra att våga anmäla?
– Ja alla dagar i veckan.
Idag lever Sandra som ensamstående mamma till en välmående liten dotter och mår betydligt bättre.
Hennes före detta partner dömdes till sex månaders fängelse och skadestånd på 10 000 kronor för misshandel och olaga hot mot Sandra.
Källa: https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/hoggravida-sandra-svart-misshandlad/