Jakt på det förflutna populärt
HÖÖR/ESLÖV Släktforskningens dag i lördags firades som vanligt på biblioteket i Höör, där livaktiga föreningen Eslöv-Höör Släkt och folklivsforskare hade samlat styrkorna.
Dagen ger nyfikna en chans att gratis få hjälp att söka sig bakåt i sin historia och när Skånskan besökte evenemanget hade redan ett tiotal hittat dit.
Även om det var bland en massa böcker och andra tryckta publikationer man höll till så är det i datorerna som kunskapens källa finns för dem som vill veta mer om sin och förfädernas/förmödrarnas historia, berättar föreningens sekreterare Eskil Karlsson.
Det är i databaser som ArkivDigital och SVAR man kan hitta avfotograferade kyrkböcker, födelsebevis, dödsbevis, vigselbevis
– Vi prenumererar på tjänsterna och hjälper till så gott vi kan med att söka. Sedan har vi även jourkvällar som brukar vara på Medborgarhuset i Eslöv, berättar Eskil Karlsson.
I ArkivDigital kan man även få reda på vad som står i bouppteckningar, mantalslängder, domböcker och militära rullor.
Yrken och sysselsättningar kan växla för personer genom åren. För en del går det illa: de nedtecknas som inhysta och till slut som fattighjon,
Och det är inte bara knastertorra fakta som finns i arkiven. I husförhörslängder finns mustiga beskrivningar av dåtidens medborgare, som ortens präst tecknade ner.
Eskil Karlsson nämner några av formuleringarna han och de andra föreningsmedlemmarna hittat när de gått igenom längderna men förklarar för Skånskan att han helst inte vill se dem i tryck.
– Prästen hade oerhört stor makt förr tiden, konstaterar han bara.
Han har själv spårat släktingar så långt tillbaka som till 1739 på sin pappas sida.
Hur långt tillbaka kan man spåra sin släkt?
– Om man är skåning kan man göra det via de svenska arkiven endast fram till 1658, året för freden i Roskilde. Vill man ha tidigare uppgifter får man bege sig till riksarkivet i Köpenhamn och forska vidare, säger Eskil Karlsson.
Sedan är det ju inte alls som …
Läs mer här: Jakt på det förflutna populärt