Japanska jätteostron invaderar Helsingborg

Japanska jätteostron har invaderat norra hamnen i Helsingborg.

De är inte bara stora, utan kan även rubba basängens ekosystem.

– Det är långväga gäster som kommit på besök, säger Stina Bertilsson Vuksan, marinbiolog vid Helsingborgs stad.

Stina Bertilsson Vuksan rekommenderar inte att äta ostronen som annars klassas som en delikatess i stora delar av världen. Föroreningar från båtar i form av diesel och annan nedskräpning gör att bjässarna som kan bli upp till 20 centimeter långa förmodligen klassas som giftiga.

– Det här är ju annars den typen av ostron som man kan köpa och äta, säger hon och berättar att det är inte ostronen i sig som är giftiga. Tvärtom fungerar de som små reningsverk.

Resultat av klimatförändringar

Larverna har tagit sig till Öresund via strömmar i Kattegatt.

– De här ostronen har vi människor faktiskt fört hit själva. På 60-talet togs de till Frankrike där man ville odla dem. Tanken var att de inte skulle sprida sig, vi hade kallare temperaturer här, och man trodde man hade ostronen under kontroll.

– Men tiderna förändras och vi har haft mildra vintrar och hav som blivit varmare. Därför har ostronen spridit sig.

Ostronen har tidigare hittats i både hamnarna både i Råå och City.

Hot mot inhemska arter

Ostronen har visat sig vara tåliga. Trots långt ifrån optimalt väder och salthalter har de lyckats nå den storlek som i vanliga fall gör att de hamnar på läckra skaldjursplatåer. Dock kommer de inte att kunna reproducera sig i Helsingborgs hamn.

– De överlever höga salthalter och de överlever låga. Men för att kunna reproducera sig så måste de ha över 20 promille, förklarar Bertilsson Vuksan.

Detta gör att de exempelvis i Bohuslän kan fortplanta sig. Och det skulle kunna innebära risker för arter som lever på liknande sätt, som exempelvis blåmusslor enligt Stina Bertilsson Vuksan.

– Strömmarna har tagit med larver längre och längre ned längs Västkusten och till slut in i Öresund också. Sedan har de här larverna letat efter hårda platser att sätta sig på, till exempel i våra hamnar.

– Hade de kunnat reproducera sig så hade det blivit ett problem. För de trivs på samma djup som blåmusslor som är en väldigt värdefull inhemsk art då det finns väldigt mycket sjöfågel och fisk som äter den, de är också ett skrymsle där andra djur kan gömma sig i blåmusselbankarna. Eftersom ostronen trivs på samma plats så konkurrerar de ju med varandra. Just nu verkar det dock som att de här två arterna kan samexistera.