Köp inte det billigaste
Svenskt kött är efterfrågat. Efter en lång följd av år där det svenska köttet tappat marknadsandelar till Danmark, Tyskland och Polen har trenden vänt. Nu är det ofta brist på svenskt kött i butikerna, efter att konsumenterna blivit medvetna om de kvalitetsfaktorer som ofta gör svenskt kött bättre.
Det borde också gälla i den offentliga upphandlingen och på restaurangerna. Där är det betydligt sämre med medvetenheten om vilka prioriteringar som kan göras.
Det är framförallt på två områden som svenskt kött skiljer ut sig jämfört med de flesta länder. Det gäller djurskyddet, där de svenska reglerna är hårdare än i nästan alla andra länder, och det gäller antibiotikaanvändningen. Sverige använder antibiotika endast vid sjukdomstillstånd, medan många andra länder ger antibiotika i förebyggande och tillväxthöjande syfte, ofta genom inblandning i foder.
Det visar sig också i den totala antibiotikaanvändningen. Sverige har den lägsta användningen i EU. Danmark använder fyra gånger så mycket, Tyskland och Polen nästan 15 gånger så mycket medan Spanien och Italien använder 40 gånger så mycket antibiotika i köttproduktionen som Sverige. Det hotar att öka resistensen hos bakterier.
Trots detta, och trots att kommuner och landsting säger sig vilja prioritera såväl djurskyddsfaktorer som låg antibiotikaanvändning före pris i sin upphandling är bara 40 procent av köttet svenskt. Kommunerna upphandlar kött för tio miljarder kronor varje år, enligt branschorganisationen Svenskt Kött, och ett nytt EU-direktiv gör det lättare att ställa krav på till exempel antibiotikaanvändning bara efter veterinärordination.
I restaurangerna är det ofta svårt att hitta säkra uppgifter om ursprungsland. Men till och med ”svenska” Ikea använder irländskt och tyskt kött. Thailändsk kyckling är vanligare än svensk i restaurangerna, trots de brister i både djurskydd och villkor för de anställda.
Så nog borde fler tänka efter varifrån köttet kommer.
Läs mer här: Köp inte det billigaste