Polisen sökte uzbekisk artist i stället för Akilov

Två månader innan dådet på Drottninggatan fick polisen i uppdrag att hitta och utvisa Rakhmat Akilov från Sverige.

Men Migrationsverket gav dem fel namn – och fel land.

I stället för Akilov efterlystes Rahmatjon Kurbonov – en känd uzbekisk artist, visar onsdagens avsnitt av SVT:s Uppdrag granskning. 

På eftermiddagen den 7 april stal Rakhmat Akilov en lastbil på Adolf Fredriks kyrkogata och vansinneskörde den nerför Drottninggatan.

Fem personer dog i terrordådet.

Redan i februari, två månader innan dådet, hamnar Akilov på polisens bord. Han har fått avslag på sin asylansökan och ska utvisas ur landet – men har avvikit.

Men akten som hamnar på gränspolisens bord har stora brister.

Uppgav falsk identitet 

I stället för ”Rakhmat Akilov” gäller utvisningen den falska identiteten Rahmatjon Kurbonov – som är en känd artist i Uzbekistan.

I SVT:s Uppdrag granskning som sänds på onsdagskvällen intervjuas Magnus Rodin, regionchef på Migrationsverket, om hur Akilovs falska identitet kunde gå igenom svenska myndigheter från ansökan till efterlysning.

– Jag kan inte svara på det, jag kan bara konstatera att där har det brustit i handläggningen men jag ser inte att det påverkar korrektheten i beslutet till exempel, att utvisa Akilov, säger Rodin i programmet.

Magnus Rodin, regionchef på Migrationsverket.Foto: Tomislav Stjepic/pressbild

Arbetade inte aktivt med utvisningen

Ett annat misstag är att polisen får informationen att Akilov ska utvisas till Iran. Inte hemlandet Uzbekistan.

– Det är en direkt felaktighet också, man har skrivit fel verkställighetsland i överlämnandebeslutet, säger Rodin.

Han poängterar att en verkställd utvisning görs i flera delar och att det i andra delar står att Akilov – eller ”Kurbonov” – ska utvisas till Uzbekistan.

LÄS MER: Fyra vakter och väktare berättar – så var det att jobba under terrordådet

Enligt Patrik Engström, chef för Nationella gränspolisen, är Migrationsverkets hantering av mindre betydelse. Utvisningen av Akilov var inget ärende man arbetade aktivt eller uppsökande med.

– Vi registrerar ärendet som inkommit, vi efterlyste personen och ingenting mer. Någon särskild insats för att leta efter just den här personen det gjordes det inte, säger han i programmet.

Polisen frågade aldrig var han fanns

I Uppdrag granskning framgår att Akilov använde samma telefonnummer under hela sin tid i Sverige. Hans arbetsgivare och hans juridiska ombud under migrationsprocessen visste båda var han befann sig.

Men polisen frågade aldrig.

– Du säger att man hade kunnat kontakta ombudet, men återigen den normala handläggningen för ett ärende som kommer in från Migrationsverket när personen är avviken. Det är att vi ankomstregistrerar ärendet och lägger in en efterlysning. För det är ungefär det som vi mäktar med, säger Patrik Engström i programmet.

Patrik Engström, chef för Nationella gränspolisen.Foto: TT NYHETSBYRÅN