Teater som tar barnen på allvar
Recension
SCEN
Vattenmamman
Teater Sagohuset
Av: Isa Schöier
Regi: Stalle Ahrreman
Scenografi och kostym: Marta Cicionesi
Kostymmästare: Anika Cano
Komposition: Kirsti Öibakken Pedersen
Ljus: Mikael Wellershaus
Medverkande: Ola Citron, Nanna Nore, Kirsti Öibakken Pedersen
En mamma med oändlig törst, en dotter som till slut säger ifrån. De vuxna i salongen sitter allvarliga, kanske rädda för vad denna inledande presentation av temat ska bära med sig. Barnen skrattar åt mamman som dricker ur toaletten om glasen inte räcker till men tittar lite oroligt kring sig, medvetna om mörkret som lurar.
Barnteater, till och med sådan som går på rim, kan vara mer än clowner och tokiga djur. Kirsti Öibakkens Pedersens koftgrå mamma rymmer speglingar av så många föräldrar som inte orkar med. Gråten, självömkan, som blandas med en översvämmande kärlek till barnet. Nanna Nore rymmer så många barn som tvingas vara starka. Uppfinningsrikedomen, förmågan att ge sorgen utlopp i leken, blandad med förvirringen och längtan efter något annat.
Jag tänker på nyutkomna boken ”liten” av Stina Wirsén (Bonnier Carlsen), och på hur förskolan där liksom i Vattenmamman utgör en räddning. Det är nyttigt att se i en tid då många föräldrar stressar sig sjuka för att hämta tidigt, och i en tid där pedagoger inte värderas nog.
För det är …
Läs mer här: Teater som tar barnen på allvar