Vilken framtid har medierna?
Opinion
Nästa år firar den svenska tryckfrihetslagstiftningen 250-årsjubileum. Samtidigt är den traditionella pressen i sin kanske värsta kris någonsin under dessa år.
Därför är det inte förvånande att regeringen tillsatt en medieutredning som ska vara klar nästa år. Förra veckan lade utredaren Anette Novak fram en delrapport (SOU 2015:94) som främst är en kartläggning av mediesituationen.
Dagstidningarnas huvudproblem är att digitaliseringen har lett till att tidningarnas viktigaste inkomstkälla, annonserna, minskat drastiskt de senaste fem åren. Det har tvingat fram kraftiga personalnedskärningar. Följden har blivit färre lokalredaktioner och därmed sämre lokal bevakning och sämre förutsättningar för granskande journalistik.
Däremot har tidningsläsandet inte minskat om man räknar både papperstidningen och digitala utgåvor av tidningarna. Det är också dagstidningarna som är bäst på att digitalisera sin nyhetsförmedling. Radio och tv ligger långt efter på det området. Den nyhetsförmedling som sker i olika så kallade sociala medier hämtar ofta nyheterna från de traditionella tidningarna.
Digitalisering är en självklar utveckling även på medieområdet. Utredaren tror att flera dagstidningar helt har lagt ned sin pappersupplaga inom fem till tio år och enbart distribuerar nyheterna digitalt, trots att det är papperstidningen som ger huvuddelen av intäkterna. Fortfarande får dagstidningarna bara en liten del av sina intäkter från digital annonsering, även om …
Läs mer här: Vilken framtid har medierna?