BODIN: Sedinarna blev beviset för att snälla killar också kan bli vinnare
By Uffe Bodin
Ifrågasatta och hånade. Ofta för att deras spelstil och ödmjukhet gick stick i stäv med machokulturen som länge präglat hockeyn. När tvillingarna Sedins karriärer nu ska summeras kan vi konstatera att de inte bara går till historien som två av de främsta svenska NHL-spelarna. De har även bevisat att man inte behöver vara en taggtrådstuggande alfahane för att bli en vinnare.
”Det visade kanske att man inte behöver vara skitstövlar för att lyckas utan att man kan ta sig fram på rätt sätt med hårt jobb och ändå vara bra människor samtidigt.”
Jag vet inte om Henrik Sedin kunnat sammanfatta sin och tvillingbror Daniels framgångsrika karriärer bättre än han gjorde i Camilla Enströms podcast ”Vägen till toppen” tidigare under säsongen.
Är det något arv de lämnar efter sig när deras karriärer nu går in på sin sista vecka är det deras ödmjuka inställning till sporten och sin egen framgång som etsat sig fast i minnesbanken. För även om de i slutändan blev NHL-superstjärnor som spelade in miljontals dollar slutade de aldrig vara samma artiga och försynta bröder från Örnsköldsvik som när de slog igenom i Modo i slutet av 1990-talet.
I en hockeyvärld där machokulturen länge var legio bröt dessa bröder mot normen. De gav ett intelligent, eftertänksamt och kultiverat intryck i en miljö som ofta präglats av svett, snus, blod och grymtningar.
Kanske var det därför som så många provocerades av deras framgångar.
För att vara så lågmälda och ödmjuka fick de ta emot oproportionerligt mycket skit från både motståndare och fans. På den tiden muskelmassa, fysik och adrenalinpåslag fortfarande var kung i NHL var det var ofta snack om att Daniel och Henrik var för veka för att kunna bli vinnare. De kallades ”Systrarna Sedin” och annat strunt, anklagades …
Läs mer här: BODIN: Sedinarna blev beviset för att snälla killar också kan bli vinnare