Detaljrikt men livlöst kostymdrama
Kultur och Nöje Recension
BOK
Miniatyrmakaren
Författare: Jessie Burton
Översättare: Leif Janzon, Charlotte Hjukström
Förlag: Modernista
På Rijksmuseum i Amsterdam står ett utsökt dockhus utställt. Sirliga gulddetaljer, kakelugnar i varje rum, ett vitrinskåp fyllt med pyttelitet kinesiskt porslin, tjusiga takmålningar i gemaket.
Det är ett dockhus att beundra, inte att leka med. En gång i tiden, på 1600-talet, fungerade detta dimunitiva bygge som en viktig statusmarkör i den holländska köpmannaklassen. Via de fantastiska miniatyrerna – ju mer detaljerade, desto bättre – återspeglade kvinnorna sina mäns fantastiska förmögenheter.
Dockhuset på Rijksmuseum tillhörde och inreddes av Petronella Oortman. En välbeställd änka, omgift med den minst lika välbeställda köpmannen Johannes Brandt. Det är ur deras historia Jessie Burton har hämtat inspiration till sin debutroman Miniatyrmakaren.
Några större biografiska anspråk än så gör emellertid inte romanen. Istället för välbeställd änka är Petronella här en ung, oerfaren flicka från landet när paret gifter sig. Och dockhuset är en slags försoningsgest, en tänkt ersättning för den bröllopsnatt Johannes inte förmår ge henne.
Miniatyrmakaren är ett typiskt kostymdrama. Den unga kvinnan har gift sig med en svårtillgänglig äldre man. Hans pietistiska syster gör allt för att den nya hustrun ska känna sig ovälkommen i deras gemensamma hem. Och omkring dem virvlar Amsterdams …
Läs mer här: Detaljrikt men livlöst kostymdrama