Ingen är som Jönson

Johan Jönsons författarskap framstår på en och samma gång som helt slutet och fullständigt vidöppet. Det är naturligtvis en paradox, men också en rimlig beskrivning av en dikt som på flera olika sätt överskrider sina givna gränser. Dikten är inte bara materia och heller inte en utsaga om olika inre och yttre tillstånd. Den är istället mer av en organisk massa som rör sig fram och tillbaka genom tid och rum och absorberar det som kommer i dess väg. Det finns en konsekvens som löper genom hela författarskapet, en okuvlighet om man så vill. Att skriva är en revolterande handling. Det är en väg ut, aldrig en väg in.

Läs mer här: Ingen är som Jönson

kommentarer