Sophia, 30, drabbades av cancer i hjärnan när sonen var nyfödd

Hon drabbades av cancer i hjärnan när hennes son var tre månader gammal.

Nu veckopendlar nyblivna mamman Sophia Karlberg, 30, till Uppsala för att behandlas med en särskild protonstrålning.

 – Jag har stängt av otroligt mycket och har inte riktigt greppat hela grejen än med att jag har cancer, men det har varit jättejobbigt, säger hon.

De röda och gröna laserstrålarna går kors och tvärs över Sophia Karlbergs kropp för att säkerställa att hon ligger på rätt plats på britsen.

Hon får hjälp av onkologisjuksköterskan Pilar Alvarez Bremberg att fästa den specialutformade masken av stålnät över ansikte och huvud. Därefter riktas strålen av protoner mot Sophias hjärntumör medan listettan ”Havana” med Camila Cabello spelar i bakgrunden.

– Kör på, säger Sophia Karlberg.

Mardrömsbeskedet

Sedan hon kollapsade i soffan hemma i Linköping – med tre månader gamla sonen Benjamin i famnen – bara några dagar innan julafton förra året har ingenting varit sig likt. 

Efter ambulansfärd till akuten och flera läkarundersökningar kom mardrömsbeskedet: Sophia hade en cancertumör i hjärnan.

– Det tog jättelång tid för mig att acceptera att det var cancer, för mig var det bara tumören i flera veckor, säger hon.

Sophia Karlberg opererades i slutet av januari, men läkarna lyckades inte få bort hela tumören. Behandlingen fortsatte med strålning för att radera de sista resterna av cancern.

Men i stället för traditionell strålbehandling remitterades Sophia till Skandionkliniken i Uppsala, ett samarbete mellan de sju landsting i Sverige som har universitetssjukhus och den enda kliniken i Norden som i nuläget behandlar cancerpatienter med avancerad protonstrålning.

Protonstrålning minskar biverkningar

Tekniken – som innebär att protoner från väteatomer genereras i en stor cyklotron och leds via en strålgång till maskiner i behandlingsrummen – har funnits sedan 1950-talet. Men det är först de senaste åren protonstrålning börjat användas i större utsträckning, framför allt för att utrustningen och tekniken har blivit billigare.

Fördelen med protonbehandling är att strålningen lättare kan koncentreras till det sjuka området och därmed ger mindre påverkan på övriga kroppen. 

– Protonen stannar i tumören och det betyder att den dos man ger patienten blir mindre i de omkringliggande vävnaderna, så man minskar risken med biverkningar, säger Petra Witt Nyström, överläkare och forskningsansvarig på Skandionkliniken.

Men alla cancerpatienter har inte möjlighet att dra vinning av protonstrålning. Skandionkliniken behandlar i första hand personer med godartade tumörer och cancertumörer med god prognos.

– De som har nytta av protonstrålning är de som förväntas ha ett långt liv framför sig. Vi tänker på biverkningar som man får om fem, tio år, säger Petra Witt Nyström.

Metoden behövs utvärderas

Tumören behöver även sitta på en sådan plats i kroppen att den går att fixera, eftersom bara någon millimeter rörelse åt sidan gör att protonstrålen missar målet. Det innebär samtidigt att behandlingen inte fungerar om cancern är spridd i kroppen. 

Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, är försiktigt optimistisk till protonstrålning.

– Vissa tumörer som ligger illa till, exempelvis i hjärnan, där vill man inte att den normala hjärnan ska ta skada av strålningen, så där är protonstrålning väldigt lovande. Likadant för barn, de har ju långt kvar att leva så dem vill man skona så långt möjligt från sidoeffekter av given behandlingen och även där är protonstrålning lovande, säger han.

Men han betonar samtidigt att det behövs göras fler utvärderingar av behandlingen innan man säkert kan peka på för- och nackdelar.

– Det är inte helt färdigutrett vilka patienter som skulle gagnas av det här, det får man se i framtiden. Så det är mycket jobb kvar innan man kan konstatera att det här är lösningen på problemet, men det finns mycket som är lovande i den här metoden. Man får se tiden an och successivt göra akademiska utvärderingar, säger Jan Zedenius.

Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Vill öka antalet patienter

Skandionkliniken öppnade 2015 och fram till december 2017 har den tagit emot 434 patienter från hela landet. Den stora majoriteten kommer dock från Uppsala län.

– Det är tufft för patienter att vara borta från familj och vänner i fem sex veckor när behandlingen pågår så jag tror att en del väljer bort oss på grund av det. Sen tror jag att en del kliniker inte är vana att remittera till protonbehandling, så det är viktigt att vi sprider kunskapen om vad vi kan och inte kan göra, säger Petra Witt Nyström. 

Pilar Alvarez Bremberg visar den unika strålningsapparaten, den enda i Norden.Foto: MICHAELA HASANOVIC

Målsättningen är att öka patientbeläggningen, dels för ett erbjuda fler människor en behandling som kan ge dem färre biverkningar, dels för att kliniken i nuläget har ett budgetunderskott på flera miljoner kronor.

– Just den här månaden behandlar vi mellan 35 och 38 patienter per dag, men vi skulle kunna behandla det dubbla när tekniken är fullt utvecklad, säger Petra Witt Nyström. 

Sophia Karlberg kliver ner från britsen i sina stjärnmönstrade filttofflor och samlar ihop telefon och solglasögon som hon lagt ifrån sig under dagens totalt 20 minuter långa behandlingen. 

”Jag har brutit ihop många gånger”

Hon är i slutskedet av de sex veckor när hon fått så gott som dagliga stråldoser och hon längtar efter att åka hem och träffa sin son. Sedan mitten av mars har hon veckopendlat från hemmet i Linköping och bott på hotell i Uppsala måndag till fredag, medan hennes föräldrar och syster tagit hand om Benjamin.

– Jag har brutit ihop många gånger när jag varit här. Han var ju bara tre månader när jag blev sjuk och nu är han åtta månader så det är mycket jag har missat. Men det här är nog det som blir bäst för oss båda i slutändan, säger Sophia Karlberg.

Under sex veckor har Sophia Karlberg fått så gott som dagliga stråldoser.Foto: MICHAELA HASANOVIC

Men hennes tumör har svarat bra på behandlingen och snart kan hon börja med de avslutande åtta månader med cellgifter innan hon förhoppningsvis är helt frisk.

– Jag har tappat håret förstås och det är jobbigt. Men annars har jag kunnat börjat träna igen och jag har inget att klaga på, säger Sophia Karlberg.

Samtidigt finns en viss oro inför framtiden:

– Jag tänker på hur jag ska klara mig hemma med min son eftersom min hjärna har blivit så annorlunda, den fungerar inte som den gjorde innan. Jag blir jätteuppstressad jättelätt och att kunna sköta honom, det är mycket stress och oro. Men jag har en familj som backar mig till hundra procent så det är en enorm lättnad, säger Sophia Karlberg.